Svenskarna och
internet 2025

ChatGPT som sökverktyg, AI som kompis och flykten från X. Igår släppte Internetstiftelsen årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet. En årlig temperaturmätning på folkets internetvanor – och en guldgruva av insikter för alla som arbetar med digital marknadsföring. Vi på Mild har självklart dykt ner i materialet och samlat några av de viktigaste trenderna.

Först och främst: 2025 använder 97 % av svenskarna internet. I princip alla födda på 60-talet eller senare är online varje dag. De som inte använder internet alls tillhör nästan uteslutande de allra äldsta. Internet är alltså en självklar del av vardagen för nästan hela befolkningen, även om användningen skiljer sig åt mellan generationer.

AI är givetvis ett av de stora fokusområdena i årets rapport. Användningen ökar tydligt, särskilt bland män och personer i åldrarna 35–49 år. Totalt använder 4 av 10 svenskar från 8 år och uppåt AI-verktyg. Flitigast är 00-talisterna, som idag är mellan 15 och 25 år.

Det svenskar använder AI till allra mest är att generera text. 3 av 10 använder AI-verktyg för att sammanfatta långa rapporter, skriva CV:n, översätta eller korrläsa något som de skrivit. Och för de flesta är ChatGPT det självklara förstahandsvalet. Var tredje svensk använder verktyget, vilket gör det till vinnaren av årets popularitetstävling. På andra plats – långt efter – tittar Copilot fram, som används av var tionde svensk.

“Jag frågar chatten.” Kanske har du hört en kollega, vän eller familjemedlem slänga ur sig att de ska fråga ChatGPT om svaret på en fråga. Eller kanske är det du själv som gör det på daglig basis? Du är inte ensam.

Det är nämligen så att drygt var femte svensk använder AI-verktyg för frågor som annars hade kunnat googlas. Bland AI-användarna är det mer än hälften som hellre frågar AI än att söka på till exempel Google. Var fjärde svensk ställer dessutom frågor till AI-verktyg som de menar att Google inte skulle kunna besvara.

Tycker du att AI-verktygen hjälper dig att komma igång och få mycket gjort på jobbet? Då delar du åsikt med en hel del andra. Drygt en fjärdedel av alla förvärvsarbetande och mer än 4 av 10 tjänstemän har använt AI i jobbsammanhang. Förutom att öka produktiviteten används verktygen framför allt för att snabbt hitta information, omformulera eller översätta texter och för att skapa innehåll till mejl eller presentationer.

Har du inte klivit in på arbetsmarknaden än? Då hör du kanske till de två tredjedelar av studenter över 18 år som använder AI i plugget. Japp, majoriteten av studenter använder alltså AI-verktyg för att sammanfatta långa artiklar och forskningsrapporter, få förklaringar på knepiga ämnen eller till och med för att skapa egna instuderingsfrågor.

AI förändrar på många sätt hur vi jobbar med till exempel digital marknadsföring, SEO och webbutveckling. Men det påverkar också hur vi lever våra liv. Var femte AI-användare använder verktygen som en slags ”doktor”: de matar in symptom och får diagnoser, tolkningar av journaler eller råd om medicinering, viktnedgång, sömn och psykisk hälsa.

För de flesta handlar nyttan med AI om mer vardagliga saker som planering, matlagning eller att få insikter i politiska eller historiska ämnen. Men rapporten visar också att vissa svenskar upplever AI som en stöttande vän. Visst säger det en hel del om vår samtid?

Var tredje svensk tror att AI kommer att orsaka stor arbetslöshet. Men, nästan lika många tror istället att tekniken kommer skapa nya yrkesroller och arbetstillfällen. Bland dem som redan använder AI-verktyg är det dubbelt så många som är positiva jämfört med dem som ännu inte har testat.

För oss som använder AI varje dag känns det nästan otänkbart att hälften av svenskarna ännu inte testat ett AI-verktyg. En del vet helt enkelt inte vad det är, hur man kommer igång eller vad man ska ha det till. Andra oroar sig för att AI “hallucinerar” och ger felaktiga svar, saknar källhänvisningar eller kränker den personliga integriteten. Vissa tror att tekniken fördummar oss och andra fruktar att den kan hamna i fel händer eller till och med ta över världen.

Nästan alla som använder internet är också på sociala medier (96 %). Hela 85 % använder sociala medier dagligen och bland de dagliga användarna ligger 00-talisterna i topp (96 %). Men vilka plattformar ligger på topplistan? Vilka tappar? Och varför lämnar användarna vissa tjänster? Låt oss djupdyka. 

Topplistan skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Sett till hela befolkningen är de fem största, i inbördes ordning: Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat och Linkedin. Kikar man på 00-talisternas lista används Snapchat mer och Facebook mindre. Dessutom åker TikTok in och LinkedIn ut.

För de som är 25 år eller äldre ser topplistan ut enligt följande: Facebook, Youtube, Instagram, Linkedin och en delad femteplats mellan Flashback och Snapchat. I den dagliga användningen dyker även X (tidigare Twitter) upp på listan.

Årets tillväxt-vinnare är Threads och Bluesky. 2025 använder 7 % av svenskarna Threads, vilket är tre gånger fler än året innan. Bluesky används av 2 %, upp från i princip noll 2024. Samtidigt fortsätter Whatsapp att öka och används av hälften av svenskarna, även om Facebook Messenger fortfarande är den största kommunikationsappen. 

Den plattform som tappar allra flest användare är X (tidigare Twitter) – från 18 % 2024 till 15 % 2025. 13 % har någon gång tidigare använt X men slutat, och idag är det alltså nästan lika många som lämnat plattformen som de som är kvar. Bland kvinnor är det till och med fler som har varit användare än som använder X idag. 

Varför? Elon Musk är svaret. Hans ägandeskap är den vanligaste orsaken till att lämna plattformen. Det är ett tydligt exempel på hur avgörande ett varumärkes värderingar kan vara för konsumenterna. 

Facebook kryllar av ”gamlingar och reklam”, Instagram ger en falsk bild av verkligheten, TikTok är en “kinesisk spionapp” och Snapchats försvinnande meddelanden gör det krångligt att ha en vettig konversation. 

Ja, det finns en hel del olika skäl till varför svenskarna lämnar diverse plattformar. Men några är gemensamma och återkommande: integritetskränkningar, mobbning, psykisk ohälsa, utseendefixering och ägare vars värderingar krockar med användarnas egna.

Årets upplaga av Svenskarna och internet visar tydligt hur snabbt våra digitala vanor förändras – från hur vi söker information till vilka sociala medier vi väljer att lägga tid på. För företag, organisationer och varumärken är frågan inte om man behöver anpassa sig, utan hur snabbt. Den som förstår målgruppernas beteenden, tolkar trenderna rätt och vågar agera i tid får ett tydligt försprång.

Vi på Mild kan hjälpa dig att omsätta insikterna i rapporten till konkreta strategier, smart kommunikation och digitala lösningar som gör skillnad på riktigt. Hör av dig så tar vi det därifrån.